Ammeråns fiskevatten
Ända fram till slutet av 60-talet användes Ammerån för flottning av timmer. För att samla vattnet i en jämn fåra med hög strömhastighet stängde man av sidogrenar och byggde stenkistor. Förändringarna påverkade fiskbeståndet och både harr och öring, som behöver en varierad miljö för jakt och skydd, minskade under 1900-talet.
Men ån har aldrig rörts för vattenkraft och som ett av Sveriges få oreglerade vattendrag har Ammerån blivit föremål för både forskningsprojekt och doktorsavhandlingar. Det har bland annat lett till att man nu försöker återställa forsen till hur den var innan flottningen, så att fisken ska trivas, ja precis, som fisken i vattnet.
När du står utmed forsen känns det att det är något speciellt med strömmande vatten. Det lämnar ingen oberörd. De svepande, rytmiska gesterna med spöet är anledningen till att flugfiske är så vackert att se på. Det handlar om fingertoppskänsla och tajming för att få linan att skära genom luften i jämna bågar och få flugan att landa rätt i det strömmande vattnet.
Det krävs några försök men varje kast utmanar dig att lyckas bättre nästa gång, att nå längre ut och att vända spöet i exakt rätt tidpunkt. Den svenska sommarkvällen börjar visa sig från sin bästa sida och frammanar känslan av att ett väsen ritat av John Bauer skulle kunna dyka upp närsomhelst.